En hockeykarriär vara inte för evigt. Tack vare skaderisken och hur slitsamt det är på kroppen brukar de flesta spelare pensionera sig under 30-årsåldern. Frågan är vad som händer med spelarna efter karriären är över?

Det är drygt 1,9 miljoner personer som spelar hockey i världen och många av dem livnär sig helt på sporten. Att vara en professionell hockeyspelare innebär mycket resande, långa och frekventa träningar samt att vara borta från hem och familj många veckor om året. Därför kan det vara en chock att tvingas lämna sin karriär bakom sig. En åldrande kropp orkar inte med tempot i hockeyvärlden och råkar man ut för en allvarlig skada kan det vara så att åldern inte spelar någon roll, man måste sluta för att bli återställd.

Många svenska spelare såsom Samuel Påhlsson och Niklas Lidström har sagt att motivationen till slut försvinner och drivkraften är allt svårare att jobba upp inför en ny säsong. När man levt och andas hockey i 15-20 år blir man slutligen less och känner sig klar. Det betyder dock inte att klivit in i en normal vardag är enkel.

Det kan var psykologiskt tufft att återanpassa sig till ett normalt liv. Utan hockey får livet ingen mening eftersom det var största fokuset i ens liv. Det kan vara svårt att komma in i arbetslivet eftersom många startat sin karriär väldigt unga och har därmed gått minimal skolgång och saknar annan arbetslivserfarenhet än hockey. Även om man gjort sig ekonomisk oberoende tack vare hockeyn, vill de flesta fortfarande ha en meningsfull sysselsättning för att vara lycklig och tillfreds med vardagen.

Det gäller att hitta en hobby eller något som stimulerar en på samma sätt som hockey gjorde. När landhockeyspelaren Fatima Moreira de Melo från Nederländerna avslutade sin hockeykarriär efter att ha tagit landslaget till OS guld i Peking 2008, var hon smart nog att sätta blicken mot någonting nytt. Det tog inte lång tid för Fatima att bli en fantastisk pokerspelare, så pass bra att hon numera tillhör ett team av professionella pokerspelare. Det kan har varit en av sakerna som hjälpt henne att bli sysslolös.

Modospelaren Magnus Wernblom lyckades också gå från ett intresse till ett annat. Efter att ha lagt skridskorna på hyllan började han jobba som säljare på Nordemans Bil i Örnsköldsvik. Hans Jonsson kommer från samma lag och har gått vidare med att driva sin egen friskvårdsfirma och jobba som idrottslärare. Vem skulle inte vilja få träningstips av en riktigt elitidrottare? Han säger själv att det plötsliga slutet på karriären gav honom några sömnlösa nätter men att han idag känner sig nöjd med sitt nya liv.

En annan spelare som tacklat det hela lite annorlunda är kanadensaren Cam Abbott som fick avsluta sin karriär på grund av flera hjärnskakningar. Abbott har dock alltid haft ett skarpt huvud och tänkt på framtiden. Under sin karriär var han duktig på att spara pengar och han skaffade sig en ekonomiutbildning via Cornell University. Han har också haft mycket stöd från sin sociala umgängesbubbla som ligger utanför hockeyvärlden och tror att det kan vara ett sätt att gardera sig mot depression.

I think it is important for the people that care about the retiring player, their ‘Social Safety Net’ to step in and make sure they are doing alright. – Cam Abbott

Det lätt att ens sociala liv bara kretsar kring grabbarna i laget och deras respektive. Och när karriären är över tvingas man inse att man inte har så många vänner utanför laget. Visst lever vänskapen till laget kvar, men medan den pensionerade hockeyspelaren sitter hemma och letar jobb, drar laget vidare till Kanada eller USA för att spela och man blir lämnar själv.

Att gå från en välkänt ansikte till att leva i skuggan med alla andra människor kan vara kämpigt, men med rätt stöd och rätt inställning till sitt nya liv, går det att anpassa sig till sitt nya liv.

Hockeyn i Sverige är ganska stor och årligen sedan säsongen 1975/1976 har SHL (Svenska hockeyligan, tidigare Elitserien), spelat om att bli Svenska mästare. 52 omgångar spelas av 14 lag som sedan leder till ett slutspel med åtta tävlande lag där sedan det vinnande laget får ta emot Le Mat pokalen.Svenska damhockey kom igång på allvar i 1970 talets slut och 1980 talets början.Den högsta serien inom damhockey har sedan 2008 varit Riksserien och innehåller tio lag. Serien startades för att förbättra kvalitén och ge bra motstånd samt jämnare matcher. Under 2000 talets början har damhockeyn erövrat nya internationella marker genom att vinna brons 2002 i OS och silver 2006.Tanken på en nationell elitserie för damer höll på att förverkligas 2006/2007 med stoppades av förbundet redan inför säsongen 2005/2006. Förändringar har dock skett och klubbarna har gått ihop och skapat Svenska Damhockeyligan, SDHL, som drar igång säsongen 2016/2017. Med denna serie är det tänkt att skapa bättre grundförutsättnigar för svensk damhockey och öka möjligheterna för flickor att ges samma möjligheter att spela hockey som pojkar. Hockeyskolan fick ett ökat deltagande av flickor med hela 31% under säsongen 2015/2016 och allt fler elitklubbar satsar även på damhockeyn.

Ishockey har spelats så långt tillbaka som i mitten av 1850-talet och den första officiella matchen spelades 1855 i Ontario, Kanada. Det första världsmästerskapet i ishockey spelades 1920 och ingick som en del av de Olympiska sommarspelen i Antwerpen, Belgien.Kanada dominerade stort i OS- och VM- sammanhang under de första åren men under 1950-talet övertog Sovjet som den ledande hockeynationen och fortsatte att dominera sporten och vinna i stort sett alla VM-guld till slutet av 1980-talet. De uppstickare som ibland kom och tog guldet var bland annat USA 1980 och Sverige 1987. Totalt sett har Kanada tagit 25 VM-guld, 13 VM-silver och 9 VM-brons.Tittar vi på vilka länder som tagit flest guld under VM har vi Ryssland/Sovjetunionen som nummer ett med hela 27 och tvåa kommer Kanada med sina 25. På tredje plats har vi Tjeckien/Tjeckoslovakien med 12 och på fjärdeplats kommer faktiskt Sverige med futta 9 VM-guld. Ser vi till det totala antal guld, silver och brons medaljer som vunnits ligger Kanada i topp med 47, Tjeckien/Tjeckoslovakien har 46 medaljer och Sverige kommer där trea med 45 och Ryssland/Sovjetunionen hamnar på plats fyra med sina 44 medaljer.Tittar vi enbart på VM spelen så talar medaljerna sitt tydliga språk och visst var både Kanada och Ryssland/Sovjetunionen i topp och under perioder har de varit världsledande inom hockeyn. Under de senaste tio åren har top platserna faktiskt dominerats av Ryssland och huruvida Kanada eller Ryssland är den ledande nationen inom hockey kan tvistas men helt klart dominerar Ryssland Världsmästerskapen inom ishockey.

Vårt hockeylandslag Tre Kronor har genom åren tagit nio VM-guld, det första 1953, det senaste 2013. Storbritannien blev 1910 de första världsmästarna, före hockeynationer som Tyskland och Belgien. Britterna var sedan fram till andra världkriget ofta med och kämpade om guldet, senast 1937 och 1938, då tog de silver. Efter det försvann Storbritannien som toppnation inom hockey. 1920 tog Kanada sitt första guld och dominerade sedan fram till Sveriges premiärguld 1953 och Sovjets 1954. De tre nationerna turades sen om med guld innan Sovjet tog över nästan helt och Tre Kronor blev utan VM-guld i tjugofem år.Turneringarna mellan 1910 och 1914 var helt europeiska mästerskap och mellan 1920 och 1968 räknades alla olympiska mästerskap även som världsmästerskap. Åren 1980, 1984 och 1988 spelades inga VM.

1987 Efter 25 år – Det efterlängtade guldet i Wien

Det här var en turnering som inleddes med bortdömda segrar, uteslutna spelare, överklaganden och protester i domstol, men till slut lyckades Tre Kronor äntligen krångla sig vidare till slutspel. Fast även där blev det problem när Tjeckoslovakien snabbt tog ledning med 3-1 innan Håkan Loob genom tre egna mål lyckades kvittera. I nästa match var det Sovjet som tog ledningen med 2-1 innan det klassiska kvitteringsmålet kom, antagligen ett av de snyggaste och mest omskrivna målen i Tre Kronors historia.Backen Anders Eldebrink trillade omkulll, men lyckades lämna över pucken till Bengt-Åke Gustafsson. Bengt-Åke avancerade in i rysk zon där han rutinerat drog på sig bevakning, sedan passade han bakåt till Tommy Albelin. vilken direkt passade till Håkan Loob till vänster om det ryska målet. Loob vände åt fel håll och med ryggen mot mål skickade han en underbar passning till Tomas Sandström, som enkelt kunde sätta pucken i öppen kasse – 81 sekunder före slutsignalen.

Med några månader kvar till World Cup kan det vara intressant att titta på vilka motståndare som Tre Kronor ställs emot i sin grupp: Finland, Ryssland och det USAs U23-lag.Den 17 september är det första nedsläpp i det återupplivade World Cup – 20 år sedan den första turneringen 1996 och tolv år efter den andra. Den två veckor långa turneringen innehåller mer än 150 av de bästa spelarna i NHL och avgörs genom grundspel, semifinaler och final, där alla matcher spelas i Air Canada Centre i Toronto. I grundspelet är det två grupper, A och B, med fyra lag i varje som gör upp om de fyra semifinalplatserna.

Grupp A

Kanada, Tjeckien, USA och Team Europe – ett lag med europeiska spelare vars länder inte är med.Vilka som är favoriter här blir svårt att säga förrän vi har de slutgiltiga laguppställningarna, men arrangerande stormakten Kanada bör vara favorit och Team Europe ett osäkert kort som ändå kan bli ett starkt lag med de rätta spelarna.

Grupp B

Finland, Ryssland, Sverige och USAs U23-lagTre Kronor har som synes hamnat i en grupp präglad av europeiska landslag och vi kan sannolikt se fram emot ovissa och spännande prestigematcher mot både Ryssland och Finland. USAs U23-lag ska dock inte räknas bort, då vi vet vilken ursinnig vinnarinstinkt som brukar finnas bland amerikanerna.Sammantaget ser det ut att bli en fantastisk turnering med sex garanterat bra lag och två oskrivna kort som ska bli spännande att följa.

Premiärmatch

Tre Kronor möter Ryssland 18 september kl 21:00. Alla matcher spelas i Air Canada Centre i Toronto.

När det är dags att välja riktning på livet och vilket gymnasium som ska väljas kan valet vara svårt. För den som vill satsa på idrotten främst men ändå få sig en bra utbildning finns det idag en del gymnasieskolor som erbjuder ämnet specialidrott. Idag finns det totalt 31 elithockeygymnasier i landet och 4 av dom är för flickor och 27 för pojkar. Målsättningen är att göra det enklare för ungdomar att kombinera studier på gymnasienivå med ishockeyträning.För de elever som tänker studera på elithockeygymnasium finns det 18 olika nationella program att välja mellan. De program som kan kombineras med speicalidrotten framgår på respektive skolas sida och kan variera mellan orter. Ansökan för programval lämnas in som vanligt till intagningsnämnden och önskan om studier inom specialidrott anges också på detta. En ansökan för till elithockeygymnasiet måste också lämnas in till Svenska Hockeyförbundet, medan en rankning och bedömning görs av berörda gymnasium.För de som vill gå på hockeygymnasium kan en flytt till annan ort under studietiden bli aktuell. Du som är under 20 år och är svensk medborgare har rätt till studiebidrag som kommer automatiskt och motsvarar barnbidraget och betalas ut 10 månader/år. Studerar du på annan ort och fått den godkänd av din hemkommun kan även ett inackorderingstillägg betalas ut 9 månader/år. Beloppet varierar beroende på avståndet mellan studieort och hemort, men hemkommunen har ingen skyldighet att betala ut tillägget om programmet finns på hemorten blandannat.